You say ..

it´s easy being me, but walk a mile in my shoes and you will see. How hard it is to laugh and fake a smile, when your heart is hurt inside. Go to school and be yourself with absolutely no self-confidence. Be the person everybody think you are, you know that you have come this far.

Laugh and pretend that everything is alright, with no dream, love or goal insight. Don´t let the people know how you really feel, ´cause your life is a rolling wheel. One little misstake and you lifes goes down. People won´t even hear the sound, and nobody will catch you when you finally hit the ground.

Be the girl who is sweet and shy, you know nothing last forever because forever is a lie. All the time you have, is between hello and goodbye.

Det är precis vad jag känner att jag gör, äter upp mina känslor, försöker inbilla mig att jag inte har några, jobbar som fan på mitt utseende hela tiden, men det blir ju inte bättre för det. Känslorna knuffar och trycker jag undan långt ner och långt in i mig till någon mörk plats just nu. Jag orkar bara inte deala med det just nu, vill bara vara-... vara JAG ett tag, ingen annan, inte behöva bry sig överdrivet om någon annan människa, bara vara jag och bara bry sig om mig själv. Utan att förlita sig på någon annan, eller hoppas på hopp som inte finns och det bara visar sig krossa mig iallafall. Konstigt nog.

Tur i kärlek eller i spel.

- ingen av det.

A broken heart can't break again.

- i'm immune to you know.

Idioter.. Joo jag har en på och av knapp på mina känslor. Jag kan väl iallafall få tro det en stund. Spräck inte min bubbla, självklart vet jag att detta kommer bära eller brista, och antagligen brista i slutändan så blir allt tusen gånger värre när alla känslor och tankar kommer fram samtidigt, men låt mig ha det så, jag har valt det nu. Låt mig vara. Vill och orkar inte bry mig längre.